SKRIVER LÄSER FUNDERAR OCH LÄNGTAR

Just nu blir det mest skrivande och en hel del läsande och en massa funderande om hantverks och slöjdtraditioner för min del. Men det fina vädret fick mig att lämna datorn och lägenheten och fortsätta fundera och skriva ute i det fina vädret istället...och självklart drömma mig bort lite samtidigt...

Just nu drömmer jag om att ha tid att sy en fin liten vårgarderob...kanske någonting sånt här... det handlar om etiskt och närproducerat... det handlar om fillydesign fint...eller hur?

Att hitta de rätta nyanserna varje gång...

...hur gör hon? Fantastiskt är det. Sitter och jämför, försöker hitta skillnader men nej det är samma färgnyanser... varje gång. Och fantastiskt fina halsband gör hon också. Gå till Kristina Klarin för att se på fler färger och bilder.

Mera lappar jag bara måste få dela med mig av...

Jag blev alldeles lycklig när jag hittade det här. Jag vet inte riktigt vad det är jag blir så lycklig av, men det är något med det oavslutade, det inte så perfekta, att ta vara på varenda liten lapp, att färga sitt eget tyg, att leva i närhet med naturen vilket jag inbillar mig att de gör...vackert så jag dör...snälla får jag komma till er...får jag också vara med?




kika in hos tanetane varifrån jag lånat alla bilderna.

FÄRGAT SIDEN OCH SAMMET NÄRMAST HJÄRTAT...

Jag har massor av små tybitar kvar efter en färgkurs från förra året där jag försökte få fram en perfekt puderrosa färg så som jag minns min mormors finaste spetslinnen. De är underbara att ha så som de är och kunna plocka fram då och då, att känna på, att minnas och drömma sig bort lite till en tillvaro full av siden och sammet. Men lika fina blev dem ihopsatta till små lapptäcksformer som jag nu kan bära närmast mitt hjärta.

HALSBAND

- Ååh så fin, har du gjort den själv?

- Mm ja det har jag.

- Åh...men vad är det egentligen? Jag vet jag vet, det är en fladdermus?

- Nja inte riktigt, men du har rätt, det ser ut som en fladdermus.

- Jag vet, det är typ en diamant ?

- Ja det lät bra, en diamant runt min hals.

- Men hur gjorde du egentligen?

- Jag kan visa er efter sportlovet, vill ni det?

- Jaa!

- Ha nu ett härligt sportlov allesammans, så ses vi om en vecka!

Fortsätter med gammalt...

...fast på nytt. Broderar former.

Längtar efter gamla grejer...

Längtar tillbaka till gamla tider...just nu när det är så mycket annat. Speciellt den där som hänger på väggen där. Det där som jag aldrig hann avsluta...

Nordisk stickning...

...i japansk version. Med de ljuvligaste vantarna du kan tänka dig. Å så glad jag är för min nya bok. Tack R.

Lite stickat till fina damen.

Ett turbaninspirerad pannband blev det till slut av mitt fina felted tweed. Stackars garnet fick prova på både att vara mosstickat och klädd i flätor innan jag bestämde mig för det enklaste möjliga nog skulle vara det bästa för att få fram garnets fina färgskiftningar. Och jag tycker nog jag gjorde rätt val för... åh vad jag känner mig fin i den här !

Drömmer...

Kargt lavalandskap eller metervis med silke ?

Simsalabim...

...det blev ett halsband till. Vad gör man inte för en vän som kommer med akutbeställning på en handgjord födelsedagspresent. Hoppas födelsedagsbarnet blev glad. Jag blev i alla fall väldigt glad av att få sitta och göra mina bollhalsband igen. Nu blir det fler av bara farten...

Det bidde ett halsband

Mina former som blev till broscher blev idag även till halsband. Jag tycker om halsband, det är nog det allra bästa smycket enligt mig. De kan vara små och diskreta och hänga närmast hjärtat, eller också kan de vara stora maffiga och ändra en hel look. Det var så roligt att jag nog måste göra fler.

BARNSLIGT 2

Jag blir lika glad som sonen när jag kikar in hos...

Donna Wilson

Barnsligt 1

Tänk om man fick va liten igen ...

...eller det kanske man inte alls behöver vara.

Kolla själv på

les zigouis

Höst

Nu är det höst och jag fullkomligt älskar det. Jag älskar att få klä mig i finaste lilla koftan med kontrastfägade armbågslappar i mocka (bästa och dyraste köpet på länge) och planera små höstprojekt i höstigt garn. En halsduk eller turban i denna modell tror jag nog att jag borde hinna med att sticka. Till och med barnen känner höstlycka. Häromdagen fick jag och barnens pappa en inslagen present av äldsta sonen. I paketet fanns det här röda lövet och en liten lapp. Visst är den fin mamma, visst är det härligt med hösten?

ÄNTLIGEN...

...är den min. Boken som jag har velat köpa ända sen jag för första gången såg den under en Islandsresa för ett antal år sedan. Författarinnan bakom boken Helene Magnusson fördjupade sig under sin textilutbildning på the Icelandic Academy of the Arts, i de mönster (Rose patterns) som var vanligt i skoinlägg förr i tiden på Island och utvecklade dessa mönster till annat. Under studiebesöket på The Iceland Academy of the Arts fick vi höra mer om Helene och hur hon som utlänning i Island tack vare sitt arbete fick islänningarna själva att åter få upp ögonen för denna gamla och lite bortglömda tradition och skatt. Jag tycker det är underbart vackert.

Helene Magnusson