


Jag har massor av små tybitar kvar efter en färgkurs från förra året där jag försökte få fram en perfekt puderrosa färg så som jag minns min mormors finaste spetslinnen. De är underbara att ha så som de är och kunna plocka fram då och då, att känna på, att minnas och drömma sig bort lite till en tillvaro full av siden och sammet. Men lika fina blev dem ihopsatta till små lapptäcksformer som jag nu kan bära närmast mitt hjärta.

2 kommentarer:
fint som puder men vackrast är diamant/fladdermusen :-) Jag hoppas du mår fint.
Jättefina! Och dom skulle passa så himla bra på min vårjacka som är i just den färgskalan :)
Skicka en kommentar