Påsöm från Dala Floda eller asiatisk silkesbroderi ?

Varför är det att jag och många andra dras till ursprungliga hantverkstraditioner ?  Varför känner jag ett samband med kvinnorna som broderade sina dräkter till exempel ? Dräkterna från Dala Floda, vad har de med mig att göra egentligen? Vem blir jag om jag med mina rötter från Finland smyckar mig med denna blomsterrabatt från Dala Floda? Påsöm i minformat och med moulinérgarn, kankse blev det mer likt asiatsisk silkesbroderi ändå ?

Våriga pasteller

Det är lite vår i luften...känner ni det också? Plötsligt hörs det fågelkvitter och porlande bäckar under morgonpromenaderna, solen lyser i ansiktet och man har lust att plocka fram bästa vårklänningen. Det ska tydligen vara starka färger i vår, men jag tjuvstartar med mina pastellkarameller.

Kopparbrunt är färgen och En liten sneak peak på annat...

Kopparbruna favoriter i varje litet fack. Favoritsysselsättning för tillfället, minimal virkning, mina läderknappar och det tunna kopparlövet.

Det började med en, och sen en till och nu en hel liten kollektion.

Dear darkness

Dear Darkness

Dear Darkness

Won´t you cover, cover

me again?

Dear Darkness

Dear

I´ve been your friend for so many years

Won´t you do this for me

Dearest Darkness

And cover me from the sun

Svart.

Jag lyckas alltid återvända till det svarta. Färgen som spelade en stor roll en lång period i mitt liv. Det liksom hamnar där till slut. Mitt experimenterande med virkning hamnade där och blev till något med en början och slut. Jag har en vän som fyllt år. Med henne delar jag förhållandet till den svarta färgen, det är jag nästan helt säker på. Det var i alla fall henne jag tänkte och på allt roligt vi upplevt tillsammans, klädda i svart, när jag gjorde detta smycke. Jag tänkte på det sirligt svarta, det vackra svarta, jag tänkte på art deco, ja jag tänkte helt enkelt på dig Ulrika. Grattis på födelsedagen!

Öppnar dörren på glänt...

Öppnar dörren på glänt och låter er kika in i min textila värld igen.Och här pågar det textila aktiviteter för fullt.jag provar mig fram .virkar smått smått.små prover utan krav på början och slut.bara ren experimentell lust som för mig framåt på min upptäcksfärd.och som det finns att upptäcka.ytor med struktur som blir något helt annat i ett mindre format. Det känns väldigt bra att vara här igen och förhoppningsvis ses vi väldigt snart igen!

SKRIVER LÄSER FUNDERAR OCH LÄNGTAR

Just nu blir det mest skrivande och en hel del läsande och en massa funderande om hantverks och slöjdtraditioner för min del. Men det fina vädret fick mig att lämna datorn och lägenheten och fortsätta fundera och skriva ute i det fina vädret istället...och självklart drömma mig bort lite samtidigt...

Just nu drömmer jag om att ha tid att sy en fin liten vårgarderob...kanske någonting sånt här... det handlar om etiskt och närproducerat... det handlar om fillydesign fint...eller hur?

Att hitta de rätta nyanserna varje gång...

...hur gör hon? Fantastiskt är det. Sitter och jämför, försöker hitta skillnader men nej det är samma färgnyanser... varje gång. Och fantastiskt fina halsband gör hon också. Gå till Kristina Klarin för att se på fler färger och bilder.

Mera lappar jag bara måste få dela med mig av...

Jag blev alldeles lycklig när jag hittade det här. Jag vet inte riktigt vad det är jag blir så lycklig av, men det är något med det oavslutade, det inte så perfekta, att ta vara på varenda liten lapp, att färga sitt eget tyg, att leva i närhet med naturen vilket jag inbillar mig att de gör...vackert så jag dör...snälla får jag komma till er...får jag också vara med?




kika in hos tanetane varifrån jag lånat alla bilderna.

FÄRGAT SIDEN OCH SAMMET NÄRMAST HJÄRTAT...

Jag har massor av små tybitar kvar efter en färgkurs från förra året där jag försökte få fram en perfekt puderrosa färg så som jag minns min mormors finaste spetslinnen. De är underbara att ha så som de är och kunna plocka fram då och då, att känna på, att minnas och drömma sig bort lite till en tillvaro full av siden och sammet. Men lika fina blev dem ihopsatta till små lapptäcksformer som jag nu kan bära närmast mitt hjärta.

HALSBAND

- Ååh så fin, har du gjort den själv?

- Mm ja det har jag.

- Åh...men vad är det egentligen? Jag vet jag vet, det är en fladdermus?

- Nja inte riktigt, men du har rätt, det ser ut som en fladdermus.

- Jag vet, det är typ en diamant ?

- Ja det lät bra, en diamant runt min hals.

- Men hur gjorde du egentligen?

- Jag kan visa er efter sportlovet, vill ni det?

- Jaa!

- Ha nu ett härligt sportlov allesammans, så ses vi om en vecka!

Fortsätter med gammalt...

...fast på nytt. Broderar former.

Längtar efter gamla grejer...

Längtar tillbaka till gamla tider...just nu när det är så mycket annat. Speciellt den där som hänger på väggen där. Det där som jag aldrig hann avsluta...

Nordisk stickning...

...i japansk version. Med de ljuvligaste vantarna du kan tänka dig. Å så glad jag är för min nya bok. Tack R.

Lite stickat till fina damen.

Ett turbaninspirerad pannband blev det till slut av mitt fina felted tweed. Stackars garnet fick prova på både att vara mosstickat och klädd i flätor innan jag bestämde mig för det enklaste möjliga nog skulle vara det bästa för att få fram garnets fina färgskiftningar. Och jag tycker nog jag gjorde rätt val för... åh vad jag känner mig fin i den här !

Drömmer...

Kargt lavalandskap eller metervis med silke ?

Simsalabim...

...det blev ett halsband till. Vad gör man inte för en vän som kommer med akutbeställning på en handgjord födelsedagspresent. Hoppas födelsedagsbarnet blev glad. Jag blev i alla fall väldigt glad av att få sitta och göra mina bollhalsband igen. Nu blir det fler av bara farten...

Det bidde ett halsband

Mina former som blev till broscher blev idag även till halsband. Jag tycker om halsband, det är nog det allra bästa smycket enligt mig. De kan vara små och diskreta och hänga närmast hjärtat, eller också kan de vara stora maffiga och ändra en hel look. Det var så roligt att jag nog måste göra fler.

BARNSLIGT 2

Jag blir lika glad som sonen när jag kikar in hos...

Donna Wilson